Under ganska många år nu så har jag haft ganska stora problem med vikten, och ibland gått upp ohälsosamt mycket, och haft en BMI som helt enkelt indikerar att jag är fet. Vilket jag lätt kunnat se i spegeln också... Stillasittande jobb och en stor förtjusning i kolhydrater i alla dess former - allt från godis till pasta - är väl huvudanledningarna. Men också att jag har svårt att känna mig mätt, och haft en tro att man måste känna sig mätt då man slutar äta.
I mars i år så hade jag fått nog - igen. Jag började titta runt om det fanns något på webben som kunde vara till hjälp, funderade på att gå med i någon av de klubbar som finns på webben är man kan få hjälp och stöd. Men det var egentligen inte det jag behövde, utan viljan och någon sorts diet att hålla mig till. I slutet av mars så satte jag igång.
Jag hade tidigare läst in mig en del på GI, LCHF, stenålderskost, medelhavsdiet... Även kört stenhårt GI under en period, vilket bara gjorde att jag mådde så dåligt att jag knappt ville leva längre. Ingen av metoderna passade mig riktigt. Så jag sydde ihop en egen variant, som baserades löst på GI, med huvudsyftet att minska kolhydraterna och att äta mindre portioner. Då det dels har visat sig vetenskapligt att det är en bra diet, men också för att jag tror på det. Dessutom så får jag ganska kraftiga humörsvängningar efter att ha ätit mycket kolhydrater och försöker då ofta hålla humöret uppe med smågodis. Ja ni hör ju själva att då kan det inte sluta bra.
Min kost har mestadels bestått av korv, hamburgare, kyckling och kebab - kött helt enkelt, och ganska billigt sådant. Jag har hållit mig från bröd, ris, pasta, bulgur etc. Och så har jag ovanpå det ätit en hel del grönsaker. Många dieter är ganska dyra att hålla sig till, jag ville hitta en som var billig, som gick att leva på, och som fanns tillgänglig både hemma och ute. Till skillnad från LCHF så har jag inte frossat i fett, helt enkelt för att jag inte tycker om det, och det känns inte hälsosamt. Och allvarligt talat så tror jag inte på den kosten - jag tror att vi inom några år tyvärr får se människor råka riktigt illa ut för att de har följt den dieten...
Och mitt resultat? Efter mindre än tre månader har jag gått ner nästan 12 kilo. Jag är friskare än förut, orkar mer och mår bättre. Och humörsvängningarna som jag fick av mycket kolhydrater var givetvis helt borta. Och jag kommer in i kläder som jag har stoppat undan längst in i garderoben. Tre månader är väldigt kort tid, så jag ska inte dra några större växlar av det, men det funkade. Utan några klubbar, utan någon dyr mat, coacher eller guideböcker och faktiskt nästan helt utan träning. Och maten kunde jag köpa på närmaste korvmoj - fick bara be dem att inte lägga till bröd, pommes frittes och sådant, utan grönsaker istället. Men oftast åt jag hemma - och då var det enkelt mat att laga, och inte så svårt att laga olika till mig och barnen.
Nyckeln till varför jag tror att det funkade bra för mig att hålla mig till den här dieten är jag helt enkelt är väldigt förtjust i hamburgare, korv, kebab och kyckling. Sådant man kan få i närmaste korvmoj. Och därför behövde jag liksom inte snegla på något annat. Och det är också något som jag blir mätt av att äta, samma mättnadskänsla får jag inte av pasta, till exempel. Jag har inte hållit mig från vin och öl, det har blivit några glas under veckorna.
I början kombinerade jag med träning, men jag blev för hungrig av det, och hade problem med att hålla igen intaget av mat. Så jag har skjutit upp träningen till semestern. Jag går dock raska promenader ganska ofta. Jag har några kilo kvar till mitt mål - 94 kilo och där har jag inte varit sedan jag var 25 (fyller 40 i år), men det verkar inte så långt borta längre (vikten alltså, inte 25-åringen - den känns verkligen långt borta, som tur är).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar